Det ska sägas att jag aldrig haft någon särskilt klar plan över vad jag ska syssla med. Det gälle inte bara i vuxen ålder utan är ett mönster som kan kännas igen i hela mitt liv. När jag var liten ville jag testa på allt, gärna under så kort tid som möjligt. Fotboll, innebandy, curling, badminton och schack – allt skulle göras, i alla fall litegrann.

I mitt arbetsamma liv har det varit likadant. Under 10 år testade jag ungefär lika många olika branscher och arbeten. Det var utslitande men också något jag kände att jag var tvungen att göra. Hur hittar jag annars rätt? När jag tillslut landade ett jobb inom gjutasfalt i Stockholm kände jag att det var där jag skulle vara. Så blev det ju, kan man konstatera. Jag har nu bott i Stockholm och jobbat med gjutasfalt i 4 år. Det är därför jag skriver om detta idag.

Under åren är ni många som frågat om just detta. Hur det kommer sig att jag flyttade till Stockholm för just gjutasfalt. Om hur en person som tänkte (eller tänker?) som jag tog ett sådant beslut. Detta ska ni bli varse efter att ha läst dagens inlägg.

Först och främst: Nej, det var inte någon övergripande plan att jobba med gjutasfalt i Stockholm. Herregud, jag hade ju inga planer alls då. Visste inte ens vad jag skulle käka till middag förrän jag satt på spisen. Jobbet dök upp av en slump. Under en period hade jag arbetat med mark hemma i Ånge och när en kompis ringde mig och erbjöd jobb – inom gjutasfalt av alla saker i Stockholm av alla ställen – ja, då sa jag helt enkelt ja. Det kändes som en språngbräda, kanske inte så mycket karriärmässigt som kvalitet på livet.

Jag hade känt att jag ville till Stockholm länge, och där kunde jag jobba med gjutasfalt, i affär eller som tunnelbaneförare om det så ville. Kallet till huvudstaden var alltid starkt och växte med åren. Jag trodde inte att jag skulle syssla med gjutasfalt i Stockholm så länge, men jag blev bevisligen kvar. Ansvaret i jobbet växte. Jag växte rent mognadsmässigt också och jag kände helt enkelt att jag började bli på rätt plats.

Att det gått fyra år sedan jag började med gjutasfalt i Stockholm är ingenting annat än sjukt. Men vad är det man brukar säga, kära vänner; jo, att tiden går fort när man har roligt. Jag tycker bevisligen att det är väldigt kul med gjutasfalt i Stockholm. Därför är jag kvar utan att ha någon tanke på att sluta inom det närmaste året.

Berätta gärna vad ni jobbar med. Jag är nyfiken!